.

Tänkte skriva ett inlägg medans jag fortfarande kan. Jag orkade verkligen inte gå ut, det enda jag ville var att sitta hemma glo en film, med lite tilltugg. Allt var bestämt, jag skulle få sällskap av en av de få personer jag prioriterar mest i världen. Utan att säga ett ord, skulle jag kunna umgås med honom och fortfarande känna mig trygg.  Från att han aldrig skulle ha sårat mig, kan han såra mig så hårt. Jag har varit så strak och varför ska jag rasa pågrund av att han skiter totalt i mig. Jag begär inte att det ska bli vi, jag begär en slags respekt mellan oss, jag begär att vi inte ska få varandra att må dåligt. För dom känslorna vi haft för varandra, det underbara vi delat, man tycker ju att det bra vi delat borde överväga det svåra vi genomgår nu. Men trots det kan han utan tvekan få mig att vela dränka mina sorger!


skååååål