.

Hallå! Ligger i jossans säng och ser på när hon klär sig för kvällen. Själv ska jag inte festa, tror det blir skridskor och varm oboy i kungsan. Lite läskigt med stormen ute bara, låter som fan ifrån fönstret. Känner att jag vill göra något mysigt och inte bara ligga hemma. Om inte någon speciell kommer över.. men ingen stor risk. Ska inte få det som en vana.

Ibland förstår jag inte varför man utsätter sig själv för att bli känslomässigt rubbad, jag vill inte falla ner till botten igen. Får fortsätta peppa mig själv och se till att vara glad. Allting har sitt slut förr eller senare.

Jag bryr mig inte, jag bryr mig inte, jag bryr mig inte... vet inte hur många gånger jag har sagt det, och jag tror numera på mina ord. Kommer detta hålla eller samlas alla dessa "jag bryr mig inte känslor" till en stor bomb, som snart exploderar?! 

Jag är rädd för hur jag kommer agera i olika situationer framöver, antingen blir jag sårad eller sårad. Antingen 1 gång eller flera. Ändå kan valet lätt bli fel. Jag är rädd för att aldrig mera få dela kärlek med någon. Jag vet att den dagen kommer fast ändå så kan jag inte sluta tvivla.